Men om jag inte är en Tjej...... Vad F.n är jag då!!!

Hoppsansa här springer veckorna iväg...
Sist jag skrev lovade jag skärpning.....Hmm så gick det med det....

Men nu har jag har faktiskt giltiga skäl till mitt uppehåll.
Jag har nämligen varit i en liten livskris. Jodå så är det. Jag vet att det inte är något att skoja om. Jag vet också att många verkligen mår dåligt och jag menar inte alls att håna någon för det.

Men lite skojar jag och lite menar jag allvar. Så försök nu att läsa mellan raderna.

Vi börjar med lite fakta:

Jag fyller 50 år om några månader.

Jag är fullt frisk.

Jag har inga krämpor och min hjärna är på topp....Alltså jag är snabbtänkt om ni frågar mig;)

Jag har INGEN 50årskris!!!! (Eller jag hade ingen för en vecka sedan.)

Så till saken.....

Förra Söndagen tog jag och lilla B en liten kvällspromenad och hur det nu kom sig så hamnade vi hemma hos min äldste son P. Hans sambo F bjöd in oss på kvällsfika med blåbärspaj och även min yngre son D var där på besök....

När vi så sitter där och har det trevligt så plötsligt blir det helt nattsvart för mig.....
Aldrig hade jag trott att jag skulle ta något så allvarligt.

Jag berättar om en sak som vi ska göra i vår tillsammans med några goda vänner. Då frågar F vilka det var som jag menade. Varpå jag svarar att det är de tjejerna som jag åker till Stockholm med en gång om året.

Det är då det händer!!!!

Yngste sonen....Min älskade  lille pojk säger med skratt i rösten: Vadå tjejer??? Ni kan väl ändå inte kalla er för tjejer....Inte nog med det...Då tar fina goa  P orda och säger att han tänkte precis samma sak......

Fattar ni???

Då just då insåg jag att jag fyller 50 och att det i andras ögon innebär att jag inte längre är en tjej:(((

För dessa små skitungar har jag såklart aldrig varit någon tjej........Men jag lyckades nog dölja mina tårar som brände innanför ögonlocken och på något vis klarade jag av att inte säga sanningen.....

Sanningen att de för alltid kommer att vara små skitungar för mig och aldrig någonsin vuxna....Så det så!!!!

Men om jag nu inte är Tjej längre. Vad är jag då? SUCK!!!

Skärpning!!!

Nu får det bli lite skärpning här!!

Min mamma brukar säga att små sår och gamla vänner ska man inte förakta....

Det är nog sant det. Men nya vänner är ju också viktiga.

Här har jag under ett par års tid nu skaffat mig ett antal nya vänner genom bloggandet.

Några är riktigt flitiga på att kommentera och jag läser gladeligen om deras liv och kommenterar så ofta som möjligt.

På något vis så känns det som att man känner varandra riktigt väl. Trots att man aldrig mötts....Detta är lite häftigt. Men sedan kommer det en baksida med det hela.

Plötsligt slutar någon att skriva.....Kanske har de bara ett uppehåll, kanske har de helt enkelt tröttnat eller så har det verkligen hänt något....

Då blir jag lite orolig och kan inte sluta fundera på vad som hänt....Kanske får jag aldrig veta. För jag vet ju inte ens vad de heter eller var de bor. Jag vet inte heller om det är deras "rätta jag" som de skrivit om i bloggen eller om de iklätt sig en annan person:)

Nyligen läste jag i en blogg att hon som skriver tar timeout för hon mår dåligt både fysiskt och psykiskt just nu. Jag hoppas verkligen att det är tillfälligt och att hon får bli sitt goa positiva jag igen....

Jag ska försöka skärpa mig nu och börja skriva lite oftare....För nog tröttnar vännerna om man aldrig skriver och till sist är det väl ingen som tittar in längre....

Vad jag vill säga med detta lite vimsiga inlägg är att jag bryr mig om er alla som jag träffar här i "blogglandia".

Kanske kommer vi att ses i verkliga livet, kanske inte......Det spelar ingen roll för ni är mina vänner ändå.

Kram på er alla!!!!

Kanske är jag unik!

Eller så blev jag  som jag blev, när jag inte blev som jag skulle:)

Jag har inte sett en endaste minut av OS den här vintern....Inga sammandrag inget sportnytt. Helt enkelt ingenting.

Det enda som gör att jag överhuvudtaget påminns om att det pågår ett OS är Facebook......Där får jag veta att Svenskarna tar medaljer och är hur duktiga som helst....

Nyss hade tydligen Charlotte Kalla vunnit ett guld. Inom en minut kom det tolv olika uppdateringar på min sida om det:)

Eftersom jag är glad att någon skriver något överhuvudtaget på Facebook. (Det har verkligen stannat av.) Så blir jag också glad över att se uppdateringar om OS.

Annars skiter jag faktiskt fullständigt i det;)

Men som den "sportintresserade" kvinna jag ändå är....Så har jag idag anmält mig till Tjejmilen 2014.....

5 kg ner står vågen på nu. Sedan start i Oktober och med målet att tappa 20 kg innan September, ser det inte så ljust ut. Men jag är glad om jag når -10 kg. Då kommer jag säkert att kunna springa hela milen på en helt ok tid....

Jag kämpar på med mig och mitt. Kanske är jag unik. Men OS...Nej Tack!!!

Alla kan väl tjejshoppa:)

Nu när det snackas så mycket om hon han eller hen.Den det eller den. Spelar roll vad eller vem man är.
Alla har samma värde. Så är det bara!!!!!

Men lite kul var det när stora G frågade lilla B om inte de kunde åka och tjejshoppa nu på sportlovet. Jag jobbar och stora G har tagit två semesterdagar för att umgås och ha mysigt med lilla B.

Lite avundssjuk är jag allt. Men mest unnar jag de den tiden bara de två. Lilla B och jag har ju våra traditioner på loven. Hemmaspa, bakdag och tjejshopping.

Inte visste jag att det var just tjejshoppingen som stora G varit mest avis på ;)))

Eller undrar vad han tror att det är? Hmm shoppa tjejer kanske;)

Nu är de iväg i stora staden och jag får en skön stund för mig själv här efter jobbet....

I Fredags fick jag en så underbar blombukett från en kund. Det värmer så mycket och jag blev så glad att jag öppnade en flaska cava på kvällen.

Ett hett tips är: Om man är två vuxna i en familj och den ena ÄLSKAR cava. medan den andre INTE gör det.....Då bör man INTE korka upp en flaska på Fredagskvällen......Man får en fruktansvärd huvudvärk på Lördagen:) Iallafall den av de två som råkar ÄLSKA allt som bubblar i glasen:)

Uppläxad eller upplyst iallafall;)

Här står jag och funderar på vad vi ska hitta på till Fredagsmysmat......Då slår det mig att en av rätterna i ICA kassen passar bra för detta ändamål....

Där kunde den här historien tagit slut.

Men se det gör den inte. (Haha nu snackar vi ordutfyllnad:)))

Jag plockar fram alla ingredienser och gör mig beredd att börja Wooka när älskade lilla B uppenbarar sig i köket. Hon stirrar förskräckt på råvarorna och en liten liten tår letar sig fram i ögonvrån:(

Men Mamma!!! Menar du att vi ska äta det där?

- Eh ??? Ja det hade jag tänkt....Men jag ska steka det först tillägger jag och tror mig ha hittat felet.

Då sliter hon åt sig en av burkarna....Ser du inte vad den innehåller??? Bambuskott!!! Den utrotningshotade jättepandans enda mat....

- Oj då....Tänkte inte på det...Eh liksom. Snabbt försöker jag ta mig ur denna pinsamma situation med ett dåligt skämt...- Hehe men du vet: Det här är ju en konservburk...Hahaha och inte tror du väl att Pandan har någon konservöppnare. "Fniss" "fniss". Ganska fyndigt tyckte jag...

Det tyckte inte lilla B. - Snälla mamma...Tror du på fullt allvar att bambuskotten har växt upp i den där burken?

- Nej det är ju klart förstås. Men det är inte mitt fel. Den kom med Ica kassen. Jag har inte valt den..Du snälla...

Om nu någon har en JättePanda som husdjur. Hör av er så kan ni få en burk Bambuskott av mig.:)