På Måndag börjar det....

Vårt nya liv börjar på Måndag.

Min sambo stora G kommer att börja sitt nya jobb på Måndag.

Det innebär att han kommer att vara här hemma ca tre timmar mer per dag.....

Tre timmar per dag har han nämligen pendlat för att ta sig till och från sitt arbete i över 10 år.

Idag pendlade han för sista gången och nu ska lilla B och jag åka till Eksjö för att hämta hem honom.

Ikväll är det Eksjö stadsfest och lilla B har tjatat sig till att vi ska åka dit för att se och höra Yohio:)

Helgen blir det lite av varje ......

Men på Måndag börjar det nya livet..

Hur ska det gå för familjen?....Kommer de att klara av att plötsligt få en massa tid tillsammans?.....

Spännande fortsättning följer;)))

Skål och tack för nästa som flugan sa:)

Augusti: Bananflugans månad!

Alltid i Augusti månad svämmar köket över av banan/blomflugor. Det spelar ingen roll om man haft bananer framme eller ej. Visst de dras till mogen frukt. Men de finns där hur noga man än är att plocka undan och torka rent.

Så är det bara!!!

Därför och bara därför står det alltid två snappsglas i mitt köksfönster varje Augusti.

I dessa snappsglas tar sig flugorna en sista sup och sjunker sedan till botten tillsammans med 1000 tals vänner och släktingar.

När det ser för äckligt ut, byter jag ut vätskan och bjuder in nya små flugor:)

Jag har ju tidigare sagt att allt levande har rätt till ett liv utom fästingar.....Jag plussar väl på då med blomflugor;)))

Ryggstatus!

Tack alla som kom med snälla kommentarer ang min rygg.

Idag är det mycket bättre och känns mer som träningsvärk.

Om jag ska ställa en egen amatördiagnos så var det nog en kombination av ovana rörelser, joggning på hårt underlag och något mer svårbestämt som gjorde att något hamnade i kläm och behövde göra sig synligt/hört;)

Nej skämt åsido så har jag ingen aning om vad som hände. Bara att det gjorde fruktansvärt ont och att jag helst slipper uppleva det igen.

Jag har mest fått stå upp på jobbet idag. Men det går ju ganska bra och ikväll har jag varit ute på en lite längre promenad. Så kanske vågar jag mig på lite lätt träning imorgon.

Funderar lite på vart vi ska resa över nyår.....För det brukar vara ett så bra avbrott i Vintern att ge sig iväg ett par veckor kring årsskiftet...Kuba, Jamaica eller Teneriffa?

Kollade lite på gamla bilder och hittade de här som ju visar att vintern är ganska mysig ändå.....

Ajaj..Aaaaj:(

Att man aldrig får vara glad.

Just när jag kände mig både stark och nöjd med livet i stort. Då pang så bara skiter det sig.

Igår helt oväntat, när jag plockade ur tvätt från maskinen.....

PANG!!!! Det bara small till i ryggen och där stod jag böjd och kom varken upp eller ned.

En kväll liggandes på rygg i soffan och en natt fullproppad med Ipren senare sitter jag här nu lätt drogad och undrar vad tusan som hände?

Jag kan sitta korta stunder i "rätt läge" och jag kan ligga ner på rygg. (även om jag skriker högt när jag ska ta mig upp igen.) Jag kan också gå sakta med små steg .....

Så ser det ut nu och jag känner mig som den här stackarn vi stötte på i Tyskland i somras.

 

Han undrade nog också : Vad tusan hände?

En skön känsla av lugn!

Sitter här och tänker på hur skönt det är när man inte känner något behov av att prestera....

Lät det där konstigt? Hmm ja det tycker jag nog att det gjorde.

Men jag ska försöka förklara vad jag menar.

Jag menar lite de här tillfällena när man inser att man duger som man är. Man kanske inte är bäst och man kanske inte kan göra bättre. Men man duger och man är nöjd....

Igår sprang Lilla B och jag Blodomloppet i Jönköping tillsammans. Från start till mål följdes vi åt och trots att vi tillbringat många timmar i skogen joggandes tillsammans. Så var detta nog ett av mitt livs lyckligaste ögonblick:)

Hon min älskade dotter(Snart 10år.) sprang sitt första 5 km lopp och jag fick vara med.......

Vid ca 2,5km sa hon till mig att jag kunde springa ifrån om jag ville. Ifall jag kände att jag ville få en "bra tid".
Det var nog då jag insåg att jag skiter väl fullständigt i tiden. Nej det viktiga var att få uppleva hennes glädje när vi tillsammans nådde målet.

Under många år älskade jag att springa och att försöka förbättra och spränga gränser.
Sedan hände något och jag tappade helt allt vad löpträning heter.
När jag efter några år försökte hitta tillbaks till "löpglädjen" var det som att den inte fanns.

Jag mer eller mindre tvingade mig ut och kände mig för det mesta missnöjd med resultatet.

Så nu sedan lillungen börjat intressera sig för träning har jag fått en nytändning och jag känner ständigt en lust efter nästa pass i skogen:)

Jag joggar sakta, riktigt sakta. Men jag gör det och jag kommer att fortsätta ställa upp i lopp så länge jag kan. För jag älskar det!!!

Utan minsta press att bli bättre.

Jag kommer att finnas där för henne. Hon som är i början av sin "sprinterkarriär" Stötta henne och berömma henne. Men aldrig någonsin kräva att hon ska springa om hon inte känner glädjen.
För nu känner hon en enorm glädje i sin träning och har inga som helst krav på sig själv att vara bäst.

Hallå hallå Hallon!!

Från Kantarelltorka till hallonfrossa....
För är det något jag har "hittat" den här sommaren. Så är det just hallon. Stora, Röda och Gula i massor.

För två år sedan fattade jag det stora viktiga beslutet att gräva upp mina jordgubbsplantor....
Jag tror bestämt att jag redan har berättat den historien här på bloggen. Om hur skator och kråkor förde en ojämn kamp emot mig....De var så många fler och till sist också....Hmmm. Detta gör ont att erkänna. Men de var smartare. I den avgörande striden såg jag genom mitt fönster hur en fågel höll upp nätet, medan en annan gick in och försåg sig av bären......Vad säger man???

Nåja. Som den goda förlorare jag är lät jag dem INTE hållas....Hehe he....Jag grävde upp varenda planta och köpte några små stackars spetor till hallonplantor...

Förra året gav de inte så mycket. Men i år!!!!
Vi har ätit Hallon på fil, Hallon på glass, Hallonpaj, Hallonmuffins och Hallon bara sådär rakt av.
Dessutom ligger massor av Hallon i frysen till vinterns Smoothies:).

Som grädde på moset så har två av buskarna ännu inte mognat. Det är nämligen hösthallon fulla av "kart" eller vad omogna hallon nu kan kallas för;)

Den torra och varma sommaren har dessutom gjort att det varit väldigt lite mask i dem i år....Eller så är det min syn som försämrats. Men i så fall så är det väl ingen som dött av lite proteiner;)

Kantarelltorka...

Har ni sett herr Kantarell....Det har inte jag:(

Inte en endaste liten stackars förtorkad eller maskäten ful guling på hela sommaren....

Det är faktiskt sant. Jag som älskar att gå i skogen och som brukar hitta de underbara små guldgula kantarellerna var jag än går.

Inte en enda i år.

Har jag månne tappat min förmåga? Eller har någon annan varit fräck nog att ta dem före mig?
Inte vet jag......

Tur att jag laddat upp med en brieost, lite Prosciuttoskinka, vindruvor och fröknäcke. Så att vi inte svälter ihjäl här på Lördagsskvällen utan kantarellmackor:)

Hej!!!

Hej!!! Sa hon lite blygt och kröp tillbaks in i sitt skal....

Lite så känns det när jag nu försöker mig på att göra en nystart av bloggen.

Kanske blir det bara ett inlägg eller så kör jag full fart. Vi får se.

För en månad sedan kände jag att vi växt ifrån varandra bloggen och jag. Semester och annat har tagit min tid och vad bloggen sysslat med har jag ingen aning om;)

Vi tog en välbehövlig paus i alla fall och det känns bra.

Jag har faktiskt tagit paus från att läsa andras bloggar också. Så det ger sig väl om jag har några läsare kvar nu.

Nu sitter jag här och har målat mina naglar i blått underlack och glittrigt överlack.....Helcoolt tycker jag. Något som jag tycker var mer coolt var Emma Tregaros naglar. Målade i regnbågsfärger för att stödja rätten att älska vem man vill.......Visst ska man respektera andra länders lagar. MEN Hallå Ryssland lever ni på stenåldern eller????

Sommaren den kom och gick. Vi var ju på en tre veckors bilresa ner till mitt favoritland Italien.
Att bila har sina fina stunder och visst ser man mycket på vägen. Men nu har jag gjort det och för mig är det sätt som vi brukat göra: Flyga ner till Italien och hyra bil för att åka runt där det absolut bästa sättet att resa.....

Jag har varit riktigt duktig på att löpträna i sommar.....Faktiskt!!!;)

Nästa vecka ska lilla B och jag springa blodomloppet i Jönköping tillsammans med flera andra från Frisksportsklubben och sedan väntar ju den årliga utmaningen Tjejmilen i Stockholm i September.

Utmaningen med Tjejmilen är inte så mycket att springa en mil.....Nej mer att hinna med all shopping, goda restaurangbesök med mycket vin och allt babbel med mina underbara vänner H och M.....Men vi har ju fixat det förut. MÅNGA gånger:))))

Jaha det blev ett lite rörigt inlägg om i stort sätt ingenting.....Men om någon läser det och vill att jag ska börja skriva igen så kan ni ju alltid lämna en liten kommentar. Jag lovar att svara och man får gärna vara anonym och man får gärna tycka annorlunda än mig:)