Har man lovat så har man!

Men ser man på...Här kommer det ett blogginlägg till från mig redan:)

Det var det nog ingen som hade räknat med.

Men nu är jag lite på gång och har hämtat en massa energi....Vi får väl se hur långt det räcker.

I julas. Eller rättare sagt före jul kände jag mig liiite stressad....Inte för alla julförberedelser eller klappar eller all mat eller att vi skulle åka på semester eller så.

Nej mer för att December innebär Pepparkakshusihopsättande!!!

Jag har tidigare beskrivit vad jag tycker om denna sysselsättning som jag ändå utsätter mig och barnen för varje år.

Nu hade jag väl en liten förhoppning om att slippa i julas....Men på något vis så hamnade den där förargeliga paketen med Annas pepparkakshus i kundvagnen vid ett besök i affären.

In i det längsta våndades jag tills jag fick en snilleblixt:)))

Du lilla B....Sa jag med min mest inställsamma röst....Du vet vi har ju lite dåligt med tid i år.....Du vet vi kommer ju inte att vara hemma över julen och du vet vi kanske skulle kunna ta och strunta i det där med pepparkakshus va?

Haha skrattade min dotter rått åt mig....Det kan du glömma...Vi har ju redan köpt paketet....

Det var då jag satte in min stöt....

Jag vet...Men vi kan ju spara det till Påsk och göra ett Påskhus istället:)

(Här förstår ni säkert min plan om att hon skulle hinna glömma detta innan Påsk.)

Det gjorde hon inte!!!!

Men med facit i hand är jag ganska glad att hon inte glömde...Här ser ni resultatet och en ny tradition har fötts i detta hus....Nu får jag svära över bränt socker på våren i fortsättningen:)