Solen gör underverk...

Vilken härlig vecka det har varit.
Solen gör att allt går så mycket lättare. Jag tycker att alla kunder är gladare och trevligare och mycket mer köpbenägna än på länge.
Kanske beror det på att alla blir piggare av solen. Eller att jag låter piggare och gladare. Förmodligen en mix av båda:)

På lunchen idag tog jag min snabba promenad i skogen och plötsligt fick jag sådan fruktansvärd lust att plocka blåbär......Hmm det fanns inga:(.

Inte där ute. Men i frysen hittade jag små blå sommarminnen och nu står det en härlig kaka i ugnen och bara väntar på att vi ska Torsdagsmysa:)

Ett år har gått.....

Lite lätt förvånad konstaterar jag att det har gått ett helt år sedan jag skrev mitt livs första blogginlägg.

Den 21 februari 2012 startade jag upp den här bloggen och det är ta mig tusan något av det bästa jag har gjort.
Aldrig kunde jag väl tro att det skulle vara så roligt att dela med sig av sin egen vardag och att andra skulle gilla att läsa om det:)

Tråkigt nog så ser jag när jag läser mina tidiga inlägg att mitt liv var betydligt mer intressant och innehållsrikt när jag gick utan jobb.......

Missförstå mig inte där. Men nog blir det väl ganska tråkigt när veckorna bara ramlar iväg, den ena efter den andra. Synd att man inte kan både jobba fullt ut och ändå ha lika mycket fritid;)

Den här helgen har lilla fröken varit med i en skidtävling. Trots en rejäl förkylning stavade hon sig runt och var jättenöjd efter......

Annars har vi väl som alla andra tittat på "mellon" och slappat.( = städat, tvättat, bakat, planerat, förberett.mm.mm).

Mitt godisförbud från förra helgen sköter jag perfekt.....Inte en endaste liten bit har slunkit in i min mun. Igår kväll när de andra åt godis satt jag med en skål grekiska svarta oliver:)

Nu ökar trycket att komma i form, och idag råkade jag säga till en vän att jag från och med i morgon ska ha på min stegmätare och gå 10000 steg per dag.

Så återigen babblade jag på för fort....Men sagt är sagt, som sagt var......Våren är ju på gång och då är det också lättare att komma ut. Så nu köööör vi;)

Förändringens tid är här....Eller kanske inte;)

Nu händer det saker heeela tiden.......Först ett telefonsamtal som inte var alls roligt.
Sedan ett annat samtal från oväntat håll som var jätteroligt och kanske skulle lösa det som det första ställde till;)

Ett par dagar senare ett nytt oväntat glädjande samtal som gav hopp.......Och så nu ett till som kanske förändrar tillbaks allt där det började.....

Haha och mitt i allt detta är jag hur lugn som helst och bara väntar. För på ett eller annat sätt blir det säkert hur bra som helst till sist:)


Så skönt känns det att inte oroa sig. Saker som man inte kan styra över är det bättre att bara låta hända och se vad det för med sig.......


Någon som är nyfiken nu va?;)))

Mixmax från helgen:)

I Lördags åkte vi upp till stan = Jönköping.
Bio stod på schemat och ja Bettina vann igen.....Det blev Sune i Grekland. Men det var verkligen en film för hela familjen och den bjöd på många härliga skratt:)

Sedan tänkte vi äta ute. När vi nu ändå var i stan och jag tycker det är botten att laga mat om jag måste stressa ihop något......

Val av restaurang är ju alltid ett problem.....Men som vanligt vann Bettina och det blev en av våra favoriter JungleThai......Vällagad Thailänsk mat med härlig "sting"...

Vi slog på stort och valde även varsin dessert den här gången. Jag valde tre små tryfflar:)

Såg väl så där ut på tallriken......Tre små köttbullar kanske. Eller som G sa: tre små älgskitar:).

Nåja......Bara man vet vad man äter så ;)))) Ironi angående veckans matdebatt.

Nu föll det sig så att vi senare på kvällen i samband med melodifestivalen även satte i oss en god ostbricka med tillhörande vin och som grädde på moset en skål med smågodis......Hmmm liiiite för mycket av det goda kan jag känna nu.

I samma stund som jag stoppade sista biten godis i munnen: Hördes en röst : NU BLIR DET GODISUPPEHÅLL FRAM TILL PÅSK!!!!!......På övriga familjemedlemmars reaktion förstod jag att rösten kom från mig....Oho...  Jaha har jag sagt det så. Jag klarade ju av det förra året så ska jag väl klara av det i år:)


Idag blev det en promenad i det ganska bistra vädret och nu har äldste sonen med familj = sambo och hund, varit här på fika:)

Bettina är ute med en kompis och G jobbar. Så här sitter jag och är godissugen......Tur att det snart är Påsk;)

Det går mot ljusare tider....

I går när sonen ringde frågade han som vanligt: Annars då? Har det hänt något kul?.......

Neeej svarade jag...Inget kul alls:(

Men usch och fy och dags för uppryckning nu......Nog sjutton har det hänt något kul:)

Men just då och just nu kommer jag bara inte på det;)

En sak var ju kul eller trevligt eller vad man ska säga . Det var att Bettina fick 100 kronor i Alla hjärtansdags present, att göra vad hon ville för.

Hon valde att köpa pennor och skrivböcker på Unicefs gåvoshopwww.unicef.se. Där det sedan skickas vidare så att alla barn ska kunna få en utbildning.......Det ger hopp inför framtiden!!!!

Sedan går vi ju mot ljusare tider så snart mycket snart kommer jag nog på massor av kul saker:)

Detta är glada kor på grönbete;)

Nu tar vi helg!

Kvinnans lott att aldrig räcka till....

Nu tänker jag dra ett lååååååångt försvarstal för er som orkar läsa......

Varför? Jo för att jag just nu känner mig helt värdelös som mamma och behöver påminna mig själv om att jag faktiskt inte är det....Eller?:(


Jag har i alla år sedan jag blev mamma för första gången (snart 28 år sedan) försökt att räcka till för mina barn och satt dem i första rummet.


Efter min skilsmässa från de stora barnens pappa levde jag ensam med barnen i sju år innan jag träffade min nuvarande sambo. (Bettinas pappa.) Dessa år levde jag i stort sätt bara för mina barn.

Försökte så gott det gick att leva "singelliv" de helger som de var hos sin pappa. (som förövrigt har varit och är en fantastisk pappa som alltid tagit sitt ansvar och funnits/finns där för dem.) För att sedan ägna mig 100% åt barnen då de var hos mig.....

Alla lov försökte jag ta semesterdagar och tillbringa med dem så mycket som var möjligt.

Jag tror att de är nöjda med sin uppväxt och det har resulterat i två fantastiskt fina unga män...

Sedan Bettina föddes har jag haft fördelen att kunna styra mina arbetstider och nästan alltid varit hemma tidigt på dagar. För att förkorta dagisdagarna:) När dagis/skola/fritids haft stängt har jag alltid kunnat vara ledig.

Vissa perioder har jag haft mycket resande i mitt jobb. men då alltid löst det på bästa sätt för henne.Då har ofta min sambo/Bettinas pappa kunnat jobba hemifrån och varit nära henne.

Två hela sommarlov har jag haft tillsammans med min dotter. Först då jag tog ut massor av sparade dagar den sommaren jag blev arbetslös och året efter ...just för att jag var arbetslös.

Övriga lov så som Påsk/Sportlov/Jul och höstlov har jag alltid trixat och fixat genom att jobba sena kvällar (efter hon kommit i säng) för att kunna göra kul saker och vara tillsammans.

Jag är hemma varje morgon och kan skicka iväg henne till skolan innan jag sätter mig på kontoret. Sedan är jag hemma när hon kommer hem oavsett om hon vill skippa fritids eller inte. Så finns jag där i rummet bredvid......

Nu som ganska ny på jobbet känner jag att jag inte har möjlighet att vara ledig på årets sportlov.
Hon ska vara tre dagar på Fritids. ( sovmorgon till 09.00 varje dag.). En dag har hennes pappa tagit ledigt och de ska ha lite egentid tillsammans. På fritids ska de bada, baka,mysa och göra massa kul saker..........

Så vad är problemet?????
Jo en enda liten kommentar från en bekant: Va ska inte du vara ledig på Bettinas lov? Tänk på att de bara är små en gång. men jaja...Du gör ju som du vill........

Fan också varför kan man aldrig få känna att man räcker till!!!

Att synas eller inte synas på nätet!

Ja de senaste dagarna har det ju debatterats en hel del om näthat, nätkärlek och överhuvudtaget hur man förväntas bete sig på nätet....

Alla blir vi väl förfärade över att människor tar sig friheten att ge sig på allt ifrån Bloggare till Journalister eller vem som. Bara för att man har en åsikt och skriver ner den. Så finns det en liten klick som tycker sig ha rätt att "näthata".....För jävligt är vad det är och därmed sätter jag punkt i det ämnet......Nästan ;)


För på det så "berömda" Facebook händer det en och annan märklig sak ibland.

Nu tillhör jag ju de som gillar facebook. Jag tycker att det fyller en stor social funktion och har alltid sagt att man själv väljer vad och med vem man vill dela saker. Visserligen är det många mer eller mindre krångliga inställningar att sätta sig in i. Men det går....(tror jag.)

När det gäller att välja vänner till sin profil så är jag väldigt noga. Både vilka jag själv frågar "chans på" och vilka jag tackat ja till.

Ändå hände mig följande nyligen: Jag fick en förfrågan från en man med ett namn som jag kände igen och tyckte att visst, han jobbade ju för mig i min förra tjänst och är en trevlig kille. Jag accepterade förfrågan. När jag sedan kollade in hans profil tyckte jag inte att han var sig riktigt lik:))) Namnet stämde, Orten stämde och åldern. Så jag tänkte att nåja man väljer ju en profilbild som man själv är nöjd med och det innebär ju inte alltid att den är särskilt lik eller hur;)).

Jag såg också att han var vän med en annan av de som jobbade för mig på den orten. ...

Men efterhand dök det upp statusuppdateringar som jag inte riktigt kunde få ihop med den personen som jag känner. Jag valde nu att plocka bort killen och kontaktade vår gemensamme vän för att få veta vem det var och om jag möjligtvis borde känna honom......Min vän skrattade och sa att så är det att vara ute på nätet. Då får man räkna med att bli uppraggad. Den här mannen är tydligen singel och kanske kollar han in sina vänners vänner för att sedan fråga in sig hos tjejer:))))

Vad vet jag? Men jag undrar om han vore lika intresserad av att vara min vän om han vetat hur jag ser ut i verkligheten och inte bara tittat på min stylade profilbild;))

Jag skulle så gärna vilja.....

Att det var väl märkligt att jag aldrig kan vara nöjd va?

Nu har vi nästan nyss kommit hem från en underbar solsemester på Gran Canaria och vad gör jag?

Jo jag ägnar all ledig tid till att fundera på hur vart och när nästa resa ska kunna bli:)

På "han som bor här"s arbetsplats har de ett antal stugor som de anställda får ansöka om att tillbringa en semestervecka i mot en billig hyra (och lite skatt på det)....

Vi hade turen för ett antal år sedan och tillbringade då en vecka i Grebbestad i Bohuslän.....Det var jättemysigt och nu tänkte vi att det kanske är dags igen.....Förra gången var Bettina liten så då blev det inte så mycket "klippspring" som det skulle kunna bli nu.

På klipporna i Grebbestad 2005!

Vi får väl se hur det går i utlottningen. Vi har ialla fall anmält oss.

Men så idag fick jag ett mail från "han den där som fortfarande bor här". Där han frågade om vi skulle ta och bila ner till Italien i sommar och tillbringa en vecka där....

Vad jag svarade?....

Vad tror ni?...

JAAAAA  DET VILL JAG!!!!!

Men jag vill ju också åka på solsemester nästa vinter och så vill jag ju gärna vandra på Menorca och så vill jag ju......

Ja ni hör ju själva. Det går ju inte med fem veckors semester:)

Jag måste alltså ansöka om minst 10 veckors semester per år + en kraftig lönehöjning om detta ska gå ihop sig.....

En av Bettinas första vandringar utanför Grebbestad 2005:)

Nåja det blir nog bra.....Men jag skulle gärna vilja åka till Indien också;)))och.....

Skrivkramp Aj!!!

Kort rapport från en med skrivkramp....

Jag får bara inte till några bra blogginlägg just nu. Så jag kör bara en kort helgrapport:

?????

!!!!

;) Fniss!! ;)))

:(


¤¤¤¤¤

Kanske kommer mer i morgon. Vem vet? :)

Det ska kanske inte alltid vara så jäkla roligt......

Veckan som varit skulle jag vilja gräva ner djupt ner i mörkaste underjorden.

Jag har fått veta saker som jag säkert hade mått bättre av att inte veta.

Det har påverkat mig negativt och gjort att jag under flera dagar inte presterat det jag vill. Så är en ond cirkel igång......För när jag presterar dåligt så mår jag ändå sämre och sedan presterar jag ytterligare sämre mm.mm.mm osv.....

Helgen ska därför bli fantastiskt bra. Det har jag bestämt!!!!

Nu har jag unnat mig en bukett tulpaner och bakat en morotskaka:)

Om en stund tänker jag dessutom ta mig ett glas vin.....Så det finns  hopp om livet och det ska nog kanske inte alltid vara så jäkla roligt? Vad vet jag;)

Men skål på er gott folk!!